Publicerad: 2022-06-20

Debatt: Öppna bibliotekens skattkammare!

Det tryckta kulturarvet är centralt både för forskningens utveckling och för allas tillgång till vårt förflutna. När bibliotekens samlingar digitaliseras blir de värdefulla bidrag till både forskning och en demokratisk samhällsutveckling. Regeringens nya biblioteksstrategi innehåller dock ingen satsning på en storskalig digitalisering av de svenska forskningsbibliotekens tryckta material.

Om inte Sverige ska hamna alldeles efter i den internationella forskningen krävs digitalisering i en helt annan skala. Frågan är hur länge Sverige har råd att vänta.

- Digitalisering av kulturarvet gäller inte bara text utan även musik och är en förutsättning för att det klingande musikarvet ska leva vidare, göras tillgängligt för alla och kunna framföras, menar Fredrik Wetterqvist, Kungl. Musikaliska Akademiens ständige sekreterare. Genom akademiens 10-årsjubilerande verksamhet Levande musikarvs arbete har äldre nottryck, såväl som handskrifter av musik, som i flera fall i flera hundra år legat svåråtkomlig och på sköra notpapper åter blivit en del av det levande konsertlivet. Levande musikarvs viktiga arbete har huvudsakligen finansierats med privata medel. Det är hög tid att staten tar ett större ansvar för det tryckta kulturarvet!

Kungl. Musikaliska Akademien skriver tillsammans med Svenska Akademien, Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Vitterhetsakademien, Kungl. Gustav Adolfs Akademien och Konstakademien under denna debattartikel som du kan läsa i Tidningen Curie. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länk till debattartikeln som pdf. Pdf, 94.9 kB.

Kungl. Musikaliska Akademien, Blasieholmstorg 8, SE-111 48 Stockholm, Sweden, adm@musikaliskaakademien.se, tel +46 8 407 18 00