Publicerad: 2022-09-01

Första svenska kulturpolitiken digitaliseras

Nu startar Musikverkets omfattande projekt med att tillgängliggöra Kungl. Musikaliska Akademiens protokoll – från 1771 till 1950-talet. På så sätt ges en unik inblick i Sveriges första kulturpolitik.

Musik- och teaterbiblioteket förvaltar Kungl. Musikaliska Akademiens protokoll från tiden den instiftades av Gustav III. Akademien var Sveriges första musikmyndighet och syftet var bland annat att bygga upp en svensk musikundervisning. Protokollen kan säga oss mycket, inte bara om diskussionerna vid akademiens sammanträden utan även om tidig svensk kulturpolitik och om samhället i stort. Nu startar det drygt ett år långa arbetet med att skanna protokollen och göra dem tillgängliga för svensk och internationell forskning inom kultur- och musikhistoria, men även andra områden.

– Protokollen är en fantastisk kunskapskälla för forskare inom nästan alla ämnen i samhällsvetenskaperna och humaniora. Framför allt under 1800-talet hanterade akademien viktiga ärenden på musikområdet som tjänstetillsättningar, utbildningsinnehåll, militärmusikkårer, nottryck, läroböcker och stipendier. Finansieringen skedde till stor del genom en omfattande mecenatverksamhet – en form av tidig kultursponsring värd en studie i sig, säger Dan Lundberg, Musikverkets generaldirektör.

Det är totalt 14 hyllmeter material, protokoll från drygt 5 000 möten i akademien, som ska skannas. Det är ingen enkel uppgift eftersom dokumenten är inbundna i olika format och material. En papperskonservator ska därför anlitas för att underlätta att skanningen genomförs utan att dokumenten skadas.

Projektet, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, pågår från 1 september 2022 till 31 december 2023.

 

Tre frågor till Karin Strand, projektledare och chef för Svenskt visarkiv

Vad kan materialet lära oss?
– Kungl. Musikaliska Akademien har format vår musikhistoria. I dessa protokoll formuleras i klartext vad som togs upp vid mötena, vilka ledamöterna var, hur man resonerade och vilka beslut som fattades. Vi får också inblickar i akademiens nätverk, tvistefrågor och estetiska värderingar – och följa arbetets kontinuitet och förändring genom seklen.

Hur går ni till väga?
– Det är ett arbete med flera moment. Vi skannar protokollen i en bokskanner och konverterar filerna till PDF. Parallellt registreras protokollen för att göra dem sökbara på så många sätt som möjligt. Informationen publiceras sedan tillsammans med bilderna i den öppna kulturarvsportalen Alvin där hela arkivet blir fullt sök- och nedladdningsbart.

För vem är detta viktigt?
– Lyckligast blir kanske musikhistoriskt orienterade forskare, men med tanke på att protokollen speglar en av västvärldens äldsta kulturpolitiska institutioner är det ett spännande material för alla som är intresserade av kulturens roll i samhället.

 

Kontakt:

Karin Strand,
projektledare Musikverket
karin.strand@musikverket.se
08-519 554 20

Lova Wallerö, kommunikatör
Kungl. Musikaliska Akademien
lova.wallero@musikaliskaakademien.se

Kungl. Musikaliska Akademien, Blasieholmstorg 8, SE-111 48 Stockholm, Sweden, adm@musikaliskaakademien.se, tel +46 8 407 18 00