Publicerad: 2018-05-03

Meghan Quinlan, Daniel Stighäll och H.M Kungen. Foto: Urban Wedin

Här är årets Bernadottestipendiater

Onsdagen den 2 maj 2018 delades årets stipendier ur Bernadotteprogrammet ut. Kungl. Musikaliska akademiens stipendier inom programmet tilldelas Meghan Quinlan och Daniel Stighäll. Tillsammans med Gustav Adolfs Akademien delas även ett stipendium ut till Mischa van Kan,

Mischa van Kan, Jasmina Talam och H.M. Kungen. Foto: Urban Wedin

Vid en högtidlig ceremoni i Bernadottebiblioteket på Stockholms slott presenterades de nio projekt som i år tilldelas stipendier inom ramen för Bernadotteprogrammet. Programmet instiftades 2016 som en gåva till Kungen på hans 70-årsdag och är ett samarbete mellan fem kungliga akademier för kultur och humaniora.

Diplomen överräcktes av Kungen och stipendiaternas motiveringar lästes upp av respektive akademies Ständige Sekreterare.

För den musikaliska inramningen av ceremonin stod en jazzduo bestående av Jan Lundgren på piano och Mattias Svensson på bas. Samt ett nyskrivet stycke av förra årets stipendieater Kim Hedås och Christina Ouzounidis med skådespelaren Ester Claesson och sångerskorna Kristine Nowlain, Linnéa Törnqvist, Amanda Liljefors och Ellen Gripenstad.

Kungl. Musikaliska akademiens stipendiater:

Fil. dr Meghan Quinlan, född 1988, är forskare i musikvetenskap och disputerade år 2017 vid Merton College, University of Oxford på avhandlingen ”Contextualising the Contrafacta of the Trouvère Song”.

Quinlan tilldelas ett stipendium ur Bernadotteprogrammet för projektet “Musical Protest in the Age of Saint Louis” som undersöker samspelet mellan musik och politik i ett antal konstfärdigt komponerade protestsånger från den franska medeltiden. Dessa protestsånger komponerades utifrån förlagor bland de franska hovsångerna och förvandlade den sjungna hovpoesin till politisk propaganda. Sånger av detta slag inspirerades av maktrelationerna i hovsångernas representation av förhållandet mellan hovmannen och hans åtrådda hovdam som han underkastar sig. Hovdamen antar i protestsångerna en ny, politisk, gestalt som t.ex. kungariket Frankrike (”Fru Frankrike”), eller kungen själv. Genom en musikalisk, litterär och kulturell analys kommer projektet i en monografi presentera protestsångerna i deras mångfacetterade kontext.

Daniel Stighäll, född 1974, är trombonist och specialiserad på historiska trombonmodeller och historisk uppförandepraxis i musik och renässansimprovisation från 1300-talet till 1700-talet. Han bedriver doktorandstudier sedan 2015 vid Luleå Tekniska universitet i musikalisk gestaltning.

Stighäll tilldelas ett stipendium ur Bernadotteprogrammet för sitt projekt parlar cantando – ”att tala sjungande” – en muntlig tradition som förekom främst i Italien från 1300- till och med 1500-talet. Denna tradition utvecklades senare till recitativet, vilket i sin tur var en förutsättning för operans tillblivelse. Tillsammans med musiker i ensemblen Serikon och kompositören Jan Sandström avser Stighäll studera parlar cantando-traditionen för att förstå hur denna berättandeform fungerar samt hur den kan användas i nutida sammanhang.