Förord och inledning till andra upplagan 1996


Förord


Kungl. Musikaliska akademien (KMA) beslöt 1993 att inför sitt 225-årsjubileum på nytt ge ut sin stora ledamotsmatrikel – reviderad och kompletterad. Den tidigare versionen, Kungl. Musikaliska Akademien Matrikel 1771-1971, hade sammanställts av Gustaf Hilleström i samband med akademiens 200-årsjubileum. Det uppdrogs åt svenskt musikhistoriskt arkiv (nuvarande Dokumentationsenheten vid Statens musikbibliotek) att genomföra en faktagranskning av den tidigare matrikeln. Huvudansvarig för denna granskning har varit arkivarie Pia Nyström i samarbete med 1:e arkivarie Veslemöy Heintz. Bidrag har även lämnats av Ingebjörg Barth-Magnus, Inger Enquist och Peter Söderbäck, alla knutna till arkivet. Ansvaret för de ledamöter vilka invalts efter 1971, har anförtrotts akademiens tidigare kanslichef Anne-Marie Elmquist. Akademiens nuvarande kanslichef Anna Kyhlberg-Boström har lett projektet med utgivningen av denna bok.

Akademien framför härmed sitt varma tack till Statens musikbibliotek för ovärderlig hjälp under arbetet med denna matrikel, till sin före detta preses Hans Nordmark för den utförliga förteckning han upprättat över sedan 1971 nytillkomna ledmöter, samt i övrigt till alla dem som med kunniga och hängivna insatser gjort denna utgivning möjlig.

Stockholm i oktober 1996

Anders R. Öhman

Preses

Bengt Holmstrand

Ständig sekreterare



Inledning till andra upplagan

Arbetet med den andra upplagan av KMA:s Matrikel har främst inneburit en revidering av den första upplagans biografiska notiser. Vidare har Matrikeln utökats med de ledmöter vilka invalts mellan 1972 och 1995. Vissa ändringar har gjorts i texten. Uppgifter om t.ex. svenska ledamöters och associéers musikutbildning har i många fall lagts till, medan uppgifter om de utländska ledamöternas utbildning strukits. Avlägsna släktförhållanden mellan ledamöter har tagits bort. Alla mellanregister över olika ledamotstyper har uteslutits. De biografiska notiserna rörande de ledamöter vilka flyttats mellan olika ledamotskap, t.ex. från svensk ledamot till utländsk, förekommer i denna upplaga bara en gång. En personförväxling har uppdagats; landskapsmålaren Georg Gottfrid Kallstenius (nr 556) har av Hilleström förväxlats med sin namne, skolmannen Gottfrid Samuel Nikolaus Kallstenius.

Vid revideringen av G. Hilleströms text, har Svenskt musikhistoriskt arkivs[i] nationalregister över arkivhandlingar, bilder och litteratur använts. I tillägg till detta har genomgåtts förteckningar och register vid följande arkiv och bibliotek: Göteborgs landsarkiv, Göteborgs universitetsbibliotek samt, med visst urval, Svenska akademiens arkiv. Resultatet av dessa efterforskningar redovisas för varje ledamot. Ordet handlingar innebär här allt ifrån enstaka brev och andra personliga papper till hela personarkiv. Musikalier i tryck och handskrift har ej medtagits.

Sökning efter biografisk litteratur rörande de svenska ledamöterna[ii] och associéerna har gjorts i vissa ämnesbibliografier (se litteraturlistan) och i forskningsbibliotekens databas LIBRIS. Vad gäller mycket välförtjänta svenskar är litteraturmängden så stor att den hänvisning till denna databas fått vara tillfyllest. I första hand har medtagits biografier i form av böcker, avhandlingar och uppsatser, men hänvisningar har även gjorts till biografiska tidskriftsartiklar, framförallt beträffande de äldre ledamöterna, där annan litteratur saknas. För de som önskar vidare information rörande både arkivmaterial och litteratur hänvisas till Dokumentationsenhetens/SMA register samt specialbibliografier som Svensk historisk bibliografi, Svensk litteraturhistorisk bibliografi, Svenska tidskrifts- och tidningsartiklar etc.

Litteratur av mer allmän karaktär, såsom historiker över sällskap, redovisas i litteraturlistan i stället för, som i matrikelns första upplaga, vid enskild ledamot. Däremot kvarstår hänvisningar till Svenskt biografiskt lexikon, Svenska män och kvinnor, Sohlmans musiklexikon samt, där annat material saknas, äldre lexika, matriklar och förteckningar. Vad gäller nutida ledamöter har även Vem är Det och Myggans nöjeslexikon använts.

Nekrologer över ledamöter publicerade i akademiens årsskrift är alltid medtagna. Dessa har även tagits med för de utländska ledamöterna. Alla lexikon- samt andra litteraturhänvisningar har däremot av utrymmesskäl tagits bort rörande de utländska ledamöterna.

Hänvisningar till porträtt finns med även i denna upplaga, men har ändrats såtillvida att proveniens anges istället för konstnär och teknik. Finns konstverket vid en offentlig institution hänvisas till denna, är konstverkets nuvarande proveniens osäker, hänvisas till Svenska porträttarkivet. Detta arkiv förvaltas av Nationalmuseum och består av ett register över svenska porträtt med angivande av ägare, konstnär och teknik.

I förordet till första upplagan av KMA:s matrikel berör G. Hilleström vissa frågor rörande de olika formerna för ledamotskap vid Musikaliska akademien. De bestämmelser i akademiens stadgar som rör inval, typ av ledamotsskap och ledamotsantal har dock ändrats så många gånger att en något utförligare redovisning här kan vara på sin plats.

I akademiens ursprungliga stadgar bestämdes att till ledamöter av akademien skulle kallas dels tonsättare och skalder benämnda ledamöter samt dels musikutövare benämnda musikkännare. De sistnämnda skulle, när så behövdes, spela i akademiens orkester. I de första stadgarna var antalet ledamöter ej fastställt, där står heller inget om kvinnligt ledamotsskap[iii]. Man valde även in utländska ledamöter. Dessa var ofta personer som gästat huvudstaden eller som tillsänt akademien några av sina kompositioner. I den första matrikeln gjordes ingen skillnad mellan ledamöter och musikkännare eller om de var svenskar eller ej.

År 1814 infördes en klassindelning av ledamöterna enligt följande mönster: Förste ledamöter (furstliga personer, obest. antal), Hedersklassen (män som gjort akademien tjänster, åtta st.), Fruntimmersklassen (ingen rösträtt, inordnades i praktiken i hedersklassen, åtta st.), Första klassen (teoretiker, tonsättare, skalder m.fl., 30 st.), Andra klassen (musikkännare och musikälskare, 20 st.), Associerade i Stockholm (20 st.) och Associerade i landsorten (fick åhöra överläggningarna och hjälpa till på begäran, 10 st.), Utrikes ledamöter (fick följa förhandlingarna, men hade ingen rösträtt, 20 st.) och slutligen Agréer (obest. antal). Den sistnämnda klassen bestod av elever som avslutat sina studier vid Akademiens undervisningsverk och som erhållit högsta belöning. Förutom ovan nämnda klasser finns i den matrikel som påbörjades 1814 dessutom klassen Utrikes associéer. Dessa invaldes mellan 1845 och 1928 och blev endast sex stycken till antalet.

1856 års stadgar förenklade klassindelningen något. Det belöts att ledamotsklasserna skulle vara Hedersledamöter (20 st.), Första klassen (yrkesmusiker, 40 st.), Andra klassen (amatörmusiker, 40 st.), Fruntimmer (10 st.), Utrikes ledamöter (obest. antal) samt Svenska och utländska associéer (50 st.). Agréerna flyttades över till associéerna.

Klassindelningen av de svenska ledamöterna togs bort i och med 1863 års stadgar. Akademien fick bestå av högst 165 ledamöter och associéer, varav 15 stycken fick vara kvinnor. De utländska ledamöternas antal var fortfarande oreglerat.

År 1880 minskades antalet ledamöter till 100, varav 20 plaster var reserverade för kvinnor. De utländska ledamöternas antal fastställdes till 50, medan antalet associéer fick vara högst 40. De senare fick närvara vid sammankomsterna men hade ingen rösträtt. I 1911 års stadgar fastställdes antalet svenska ledamöter till högst 80, därav 60 män och 20 kvinnor. Den fasta fördelningen av platser mellan män och kvinnor togs bort 1940.

I och med 1964 års stadgar luckrades bestämmelsen om ledamotsantalet upp, då man bestämde att akademien skulle bestå av högst 80 svenska ledamöter, oräknat dem som fyllt 70 år. Sju år senare, 1971, togs associéskapet bort och alla dåvarande associéer blev istället ledamöter. Akademien skulle bestå av högst 100 svenskar, utöver dem som fyllt 70 år, samt 50 utländska ledamöter. De senares antal utökades 1982 till 70. Vid stadgeändringen 1986 infördes möjligheten att låta akademien välja in åtta hedersledamöter.

Förslusten av Finland 1809 och unionen med Norge 1814-1905 innebar förändringar för vissa av akademiens ledamöter. Inte förrän i Musikaliska akademiens protokoll av den 17/9 1811 uppmärksammandes det faktum, att de från Finland stammande ledamöterna ej längre var att betrakta som svenskar. I den fjärde paragrafen från mötets protokoll står att läsa: ”uppå sekreterarens hemställan beslöts, att hädandefter, vid aflemnandet till Kongl. Vetenskaps-Akademien af de årlige Förteckningarne öfwer Musikaliska Akademiens ledamöter, skulle de i Finland boende flyttas under utländska.”

Frågan om hur man skulle ställa sig till de norska ledamöterna aktualiserades först den 14/6 1838 då Ole Bull invaldes som ledamot. ”Efter någon stunds discussion af denna fråga, och sedan af Stats-Calendern blifvit upplyst, att Kongl. Wetenskaps-Akademien bland sine Inländske Ledamöter äfven räknar Männ af Norska Nationen, till ex. en Sommerfelt och en Holst, stadnade kongl. Musikaliska Akademien i det beslut, att till Classen av sine Inländske Ledamöter, äfvenledes hänförs Herr Bull.” De norska ledamöterna återfördes till utrikes ledamöter vid stadgeändringen 29/11 1905.

Oktober 1996

Veslemöy Heintz och Pia Nyström


[i] Institutionen går numera under beteckningen Dokumentationsenheten vid Statens musikbibliotek.

[ii] Omfattar även de två utländska ledamöterna J.G. Naumann och G.J. Vogler.

[iii] Den första kvinnliga ledmoten i Musikaliska akademien var Elisabeth Olin som invaldes 1782.

Kungl. Musikaliska Akademien, Blasieholmstorg 8, SE-111 48 Stockholm, Sweden, adm@musikaliskaakademien.se, tel +46 8 407 18 00