Publicerad: 2023-06-21
År 2023 inträder två nya svenska och fem nya utländska ledamöter i Kungl. Musikaliska Akademien. De svenska ledamöterna är tonsättaren Per Mårtensson och cellisten Kati Raitinen. De utländska ledamöterna är violinisten Lisa Batiashvili, professor emeritus Bertil van Boer, jazzmusikern Herbie Hancock, sångerskan Joni Mitchell och dirigenten Kirill Petrenko.
- Vi välkomnar med glädje våra nya ledamöter, säger Kungl. Musikaliska Akademiens preses Susanne Rydén. De nyinvalda ledamöterna visar på bredden av kompetens som vi eftersträvar i vår akademi och representerar olika genrer och kunskapsområden.
Per Mårtensson (f. 1967)
Per Mårtensson är en ledande och väletablerad tonsättare, flerfaldigt prisbelönad och med omfattande verkförteckning av högsta konstnärliga kvalitet. Mårtensson har gjort avtryck i musiklivet på flera plan, exempelvis genom flera förtroendeuppdrag, som skribent och som en ofta anlitad sakkunnig eller jurymedlem. Hans verksamhet som kompositionspedagog på skilda nivåer är betydande. Inte minst har hans arbete de senaste decennierna med att bygga upp och utveckla Gotlands Tonsättarskola varit mycket betydelsefullt för skolans framgång.
Kati Raitinen (f. 1969)
Kati Raitinen är en av vårt lands mest uppskattade musiker. Under sin över 25-åriga tid som solocellist i Kungl. Hovkapellet, och genom sitt mångåriga engagemang i stråktrion ZilliacusPerssonRaitinen samt i många andra kammarmusikaliska konstellationer, har Raitinen bidragit till att berika den svenska musikscenen. Utöver en bred repertoar som sträcker sig från standardrepertoaren till musik som har fallit i glömska har hon också ett stort intresse för samtida konstmusik vilket har resulterat i ett stort antal uruppföranden.
Lisa Batiashvili (f. 1979)
Den i Georgien födda violinisten Lisa Batiashvili är en älskad och återkommande gäst på världens främsta scener, prisad av såväl publik, kritiker och kollegor för sin virtuositet och djupa musikaliska känslighet. I en repertoar som sträcker sig från Bach till nutid har den svenska publiken bland annat fått möta henne i Anders Hillborgs andra violinkonsert, tonsatt för Batiashvili. Förutom sin egen strålande karriär stöttar hon unga begåvade georgiska musiker genom sin egen stiftelse.
Bertil van Boer (f. 1952)
Bertil van Boer, professor emeritus i musikvetenskap vid Western Washington University, USA, har gjort anmärkningsvärda forskningsinsatser inom området för den gustavianska tidens musik. Tyngdpunkten ligger på Joseph Martin Kraus’ komponerande. Därtill är van Boer tonsättare, violinist och dirigent. Det är ingen överdrift att påstå att hans forskning lyft fram i synnerhet Kraus till den framskjutna position hans musik fått. Få, om någon, inom den internationella forskarsfären har gjort en sådan insats för den svenska musiken, och det på en påtagligt hög nivå.
Herbie Hancock (f. 1940)
Herbie (Herbert Jeffrey) Hancock är en av den moderna jazzmusikens mest framstående och inflytelserika gestalter. Han etablerade sig i början av 60-talet, både som kompositör, som vital medmusiker i bland annat Donald Byrds kvintett samt med uppmärksammade skivproduktioner i eget namn. 1963 blev han medlem i Miles Davis kvintett och bidrog på ett fundamentalt vis till den moderna jazzens utveckling. Hancock har belönats med 14 Grammys samt en Oscar för bästa filmmusik (”Round Midnight” 1987). Sedan 2012 innehar han en professur vid UCLA och han är även ordförande för ”Herbie Hancock Institute of Jazz” (tidigare ”Thelonious Monk Institute of Jazz”).
Joni Mitchell (f. 1943)
Den kanadensiska sångerskan, musikern, kompositören, poeten, producenten och konstnären Joni Mitchell har ständigt sökt och utvecklat egna former, genrer och uttryck utifrån sin personliga röst. Debutalbumet "Song To A Seagull" 1968 satte Joni Mitchell på den musikaliska världskartan och hon har alltsedan dess mottagit priser och utmärkelser i en oupphörlig ström; Best Folk Performance 1970 Polarpriset 1996, Library of Congress Gershwin Prize mars 2023, för att nämna några. Hennes gärning i text och ton under nära sex decennier har gjort Mitchell till en banbrytare och en stilmässig förebild för flera generationers artister.
Kirill Petrenko (f. 1972)
Kirill Petrenko, född i sibiriska Omsk, är sedan 2019 chefdirigent och konstnärlig ledare för Berlinfilharmonikerna. Dessförinnan var han Generalmusikdirektor i Meiningen, vid Komische Oper i Berlin samt vid Bayerska statsoperan. Petrenko vurmar för försummade kompositörer som Josef Suk och Erich Wolfgang Korngold, men engagerar sig också för samtida musik och ett antal uppdragsverk har redan beställts. Han är verksam i utbildningen av unga musiker, bland annat vid Karajanakademien och med tyska Bundesjugendorchester. Han var en av de första världsstjärnor som kompromisslöst tog ställning mot Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.
Presskontakt:
Lova Wallerö, Press- och kommunikationsansvarig
0707630565, lova.wallero@musikaliskaakademien.se